Plötsligt blir människor runtom mig ledsna, den efter den andra. De får sorgebud om släkt och vänner som inte längre finns och jag berörs inte personligen men är ledsen för deras skull och märker plötsligt att jag kokar té som om jag vore britt, som om det vore det rätta att göra då någon är ledsen och vill prata eller inte prata. Jag hoppas de får utlopp för sin sorg och tröst i sin ledsamhet och jag tänker på en jul då vi var väldigt berörda och väldigt ledsna och kan inte förstå att det redan är så länge sedan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar