When in Sweden...

De lyxiga gånger jag talar med Jonathan i telefon märker jag att han är klart påverkad av att tala tyska dagarna i ända; plötsligt låter hans svenska misstänkt lik min tyska kompisars som svarar "Verkligen?" på det jag berättar (från tyskans wirklich eller echt). Å andra sidan vet jag ju att min svenska är lite "renare" här med tanke på svenskar och tyskar; det blir en hel del mobil, toa och fralla. Och så märker jag att orden fika och plugga faktiskt är väldigt användbara! Plugga är perfekt att använda då man "ska plugga hela dagen", det låter ju lite dumt att säga "studera" i och med att det ju är min heltidssysselsättning! (Däremot skulle jag aldrig säga att jag pluggar litteraturvetenskap!) Och fika är ju mer politiskt korrekt än "gå på kaffe" - jag dricker ju t.ex. inte kaffe! :P

Sverige i all ära, jag stortrivs här, men när det kommer till det här med julmusten så förstår jag mig nog inte riktigt på dem :D. Svenskarna blev som galna då den mörka drycken började säljas ungefär i slutet av oktober och mina kurskamrater berättade om att de på en vecka redan druckit fyra petflaskor och om hur de något år hade tagit med några flaskor på semestern till Filippinerna för att överleva julen där. I dag har jag då äntligen smakat på denna ädla dryck och jag kan nu rapportera att den luktar som cokis som någon tappat söta karkkin i och den smakar... konstigt och inte gott. Jag började dessutom hosta, vet inte om det var av den eller av pepparkakorna men jag skulle åtminstone inte sörja ifall jag var tvungen att sätta upp julmust på min allergilista... :P