Usch

N har lämnat sin utbytesstad London och då jag läste det här inlägget påmindes jag om det här och det här. Jag minns känslan av att göra saker för sista gången, jag minns kramar och tårar och brev i handbagaget i flygbussen. Jag minns hur glad jag var över att ha lärt känna så fina människor, jag minns hur det kändes att lämna en stad som blev mitt hem.

Jag minns och jag saknar och jag kan inte förstå att det redan är så länge sedan.