Utspridda

Ni fattas mig. Ni bor utspridda i stora världen fast jag vill krama er och prata strunt och viktiga saker över té- och kaffekoppar. Jag älskar att ha intensiv mailutväxling och veta små detaljer i era vardagar. Jag älskar också att det går att ha mer sporadisk kontakt med er, men att jag vet att vi kan fortsätta där vi slutade när vi ses igen. Det är fint att ha känt er länge och ha jättedumma insideskämt med er. Lika fint är det att känna att vår nya vänskap blir djupare då vi lär känna varandra. Jag blir varm i hjärtat av att du och jag köpt samma julklapp åt varandra. Jag tycker om att ni kan ana vad mina texter handlar om, eller att ni känner min familj. Jag är glad över att jag kan köpa tuscher och karelska piroger åt er, och att ni kan hämta tårta till jobbet eller Söderté från Sverige. Det är fint när ni säger att någonting är "så Jessi". Jag blir glad när ni hälsar på mig på jobbet. När ni skriver brev, eller bara mailar att ni tittat på foton av oss tillsammans.

Jag saknar er. Ni är bäst.