Halleluja. Internet fanns på hotellen i Kina, men Blogger kom man inte åt.
INGEN kunde engelska. Globetrotter-Jessica tänkte att de talar dålig engelska som i Thailand, men där hade jag fel. Hotelladress, sevärdhetsadress, det vi ville äta skulle allt finnas i kinesiska tecken. Den kinesiska maten var god i början, men så småningom märkte jag att allt smakade likadant och hade samma degiga konsistens. Jag har ätit ägg flera gånger varje dag och blev nästan illamående då jag såg en tom äggkartong härhemma.
HETT! Och vilka enorma avstånd! Jisses! Intressant, mycket att se framför allt i Beijing. Förvånansvärt få (västerländska) turister, kanske var det också orsaken att jag förevigades till ett japanskt fotoalbum på Kinamuren, och Jonathan och jag fick posera för några asiater i Sommarpalatsets trädgård :D.
En av de få gånger jag, resefanatikern, var glad åt att börja åka hemåt. Missförstå mig inte, det var en väldigt lyckad resa och jag har redan nya resmål i tankarna, men det kändes sådär behagligt som att vi var färdiga med Kina åtminstone för den här gången. Flyget gick bra även om jag måste meddela allergier nästa gång; nu åt jag några tuggor neutralt ris och var svag och illamående då vi äntligen kom fram. Trist att behöva slänga sig på en tre timmars flygbuss efter en lång flygresa, men vad gör man?
Nu ska jag äta finsk mat med motstånd och fibrer. Krypa ner i egen säng som förblir den bästa. En bra plats för nya resedrömmar är den också ;).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar