Måndagsfunderingar

Är det dekadent att vilja ha en vitvinsdunk i kylskåpet, att kunna unna sig ett glas ute på balkongen efter jobbet, men att sedan ändå inte komma sig för att köpa en sådan?

I dag har det tvättats svettiga tvättberg, laddats upp foton på allas vårt kära FB och beställts hem några Lonely Planet-guider. Bara för att, och för att det ju faktiskt var rea på dem. Återstår att se om de kan slå mina gamla favoriter Eyewitness, nu är jag radikal och tar ett steg ut i det okända* med blåa böcker i handen.


*) Till saken hör att det är J som får stega ut i världen med guiderna, jag får läsa och sukta härhemma men snällt stanna här då han åker till Asien i december. Nåja, en guide var åt oss båda, för att hålla drömmarna vid liv :).

Ni hao

Halleluja. Internet fanns på hotellen i Kina, men Blogger kom man inte åt.

INGEN kunde engelska. Globetrotter-Jessica tänkte att de talar dålig engelska som i Thailand, men där hade jag fel. Hotelladress, sevärdhetsadress, det vi ville äta skulle allt finnas i kinesiska tecken. Den kinesiska maten var god i början, men så småningom märkte jag att allt smakade likadant och hade samma degiga konsistens. Jag har ätit ägg flera gånger varje dag och blev nästan illamående då jag såg en tom äggkartong härhemma.

HETT! Och vilka enorma avstånd! Jisses! Intressant, mycket att se framför allt i Beijing. Förvånansvärt få (västerländska) turister, kanske var det också orsaken att jag förevigades till ett japanskt fotoalbum på Kinamuren, och Jonathan och jag fick posera för några asiater i Sommarpalatsets trädgård :D.

En av de få gånger jag, resefanatikern, var glad åt att börja åka hemåt. Missförstå mig inte, det var en väldigt lyckad resa och jag har redan nya resmål i tankarna, men det kändes sådär behagligt som att vi var färdiga med Kina åtminstone för den här gången. Flyget gick bra även om jag måste meddela allergier nästa gång; nu åt jag några tuggor neutralt ris och var svag och illamående då vi äntligen kom fram. Trist att behöva slänga sig på en tre timmars flygbuss efter en lång flygresa, men vad gör man?

Nu ska jag äta finsk mat med motstånd och fibrer. Krypa ner i egen säng som förblir den bästa. En bra plats för nya resedrömmar är den också ;).

Nära ögat

Det var tänkt att jag som bäst skulle sitta i bilen på väg till Esbo, imorgon skulle Lillebror hämta upp J vid tåget och sedan köra oss till flygfältet. Tack och lov ringde mamma och var pratsjuk och meddelade i förbifarten att hon var världens magsjuka. Jag backade direkt ur gratisskjutsen och förbereder mig nu för en lång och trist flygbussfärd imorgon i stället. Det är alltid trist att vara sjuk (framför allt på resor, usch!) , men de som känner mig vet dessutom att jag är fobiskt rädd för illamående och spyende. Vomitofobi har jag döpt det till, kom ihåg att det var här ni läste benämningen först!

Så nu hoppas jag att mamma snabbt blir frisk och att vi lyckades undkomma basiluskerna! Glad midsommar på er läsare!

Babyn till lunch

Under lunchrasten bläddrar jag i tidningen Vauva (eller var det Meidän Perhe, KaksPlus eller 9 kuukautta??) medan de tre gravida kvinnorna samt de kvinnor som fött barn på jobbet diskuterar förlossningar. Ska mannen vara med, tänk om man måste föda i korridoren, chefen lär ha tittat på sin ex-hustru "down there" då barnet föddes ("Se ei oo normaalia!!"), får man ha fler än en människa med sig till sjukhuset, ska man ha en bröstpump och ska den i så fall vara elektrisk? Så dyker chefen upp och meddelar att till hösten kommer var fjärde finländare att ha svininfluensa. Hon som är gravid med sitt första barn säger att hon inte kan gå omkring och vara rädd; man kan ju också bli överkörd av en bil. Chefen kontrar med att var fjärde finländare inte blir överkörd av en bil. Such a charmer.

Vi har även avhandlat att korvar ger en sura uppstötningar och att snälla (gravida) underchefen gjorde sitt graviditetstest på jobbet. Det här stör inte mig personligen, jag kommer att vara fullproppad med babyinfo när sommaren är slut och jag lagrar den infon tills det någongång förhoppningsvis blir aktuellt för min del. Det som däremot stör mig är att de gravida i lugn och ro får diskutera spyende och bristningsskador och hätäsektion och sedan tjuta över att någon har varit fräck nog att i lunchrummet värma fisk/soppa/något ostigt m.m. i micron. "Hyyyyyi, MIKÄ täällä haiseeeee???"

Been there (done that)

Finland*, Sverige*, Norge*, Danmark*, Island*, Estland*, Lettland*, Tyskland, Nederländerna, Belgien*, Luxemburg*, Frankrike*, Andorra*, Spanien, Portugal, Grekland, Cypern, Italien, Österrike*, Tjeckien*, Slovakien*, Schweiz*, Storbritannien*, Irland*, U.S.A., Mexiko, Aruba, Dominikanska republiken*, Brasilien, Egypten*, Thailand*, Malaysien*, Vietnam

Snart även nummer 34 på listan, Kina*.
(Asterisken står för att jag även besökt huvudtstaden)

Ständigt denna längtan

Kopierar som bäst in Kinatips av människor som bott/varit där från mailen och FB-mailen till ett Word-dokument jag ska printa ut senare, och det är en garanterad resfebershöjare ska jag säga! Blir alltid fascinerad över min omättliga reslust, trots att jag i Finland trivs alldeles för bra i egen hemmasoffa längtar jag samtidigt ständigt ut i världen! Underbart att ha Kina och Berlin inskrivna i kalendern och en hel del andra drömmar på hjärnan. Om inte annat kanske jag får högre arbetsmotivation... ;)

Hemma är också bra; det har varit en kul vecka med många kaffedejter, övernattningsgäster, grekisk mat, öl-/vindrickande och annat skoj. J har en spansk och en amerikansk gäst på besök och vi är ack så internationella där vi konverserar på engelska och tyska med enstaka spanska ord då vi sitter vid köksbordet/på balkongen om kvällarna. Kul! Och - resfeberalstrande även det!

Mail från Göteborg

"Jessica, snälla, packa ditt jättekappsäck och kom hit!"

Åh vad jag vill! I april fick jag också en stående inbjudan att komma och umgås och läsa böcker på en filt på Göteborgs gräsmattor. Jag är 100 % övertygad om att böckerna blir bättre av att läsas på ett sådant sätt.

Det skulle ha en klatschig rubrik också

För att gottgöra typ hela maj då jag var sjuk och läste på tent är jag nu übersocial och har två dejter varje dag efter jobbet. Inte illa :).

Jag vill minnas att det här blogginlägget hade mer substans då jag författade det i mitt huvud igår kväll, men de tankarna är nu som bortblåst, ni får hålla er till godo med detta.

Jessica må 8.6:

- är nöjd med veckoslutet som för en gångs skull tillbringades i Åbo
- är trött på att vara halvkrasslig
- ser framemot att M kommer hit i eftermiddag
- har nyss läst ett mail med en massa tips för Shanghai och Beijing (bl.a. att de mäter ens feber på flygplatsen av rädsla för svininfluensan)
- väntar på bokpaket
- kan inte förstå att vi åker till Kina om tio dagar