Parentesmissbruk & metakrystat

LittSkap alltså. Så bra! Är så jäkla glad över att jag får gå den utbildningen. Post-bröllop hade jag skrivit väldigt lite, fastnat i något underligt tänk om att jag inte hade något att skriva om. Men sen fick jag åka till Åbo igen, prata texter och skriva övningsuppgifter. Plötsligt klev dessutom Anna och Mats ur Helena von Zweigbergks fulbra bok in i mina texter, förvandlades och blev mina egna karaktärer. Skrev hela tågresan hem också, sida efter sida (i häfte alltså). Får bara hoppas att lite av den där ivern från Åbo-bubblan räcker till i vanlig vardag också.

Det var femte kurstillfället nu, och vi pratade lite om att det börjar kännas ganska hemtamt nu. Att man liksom kan luncha, gå på en öl eller hamna i skrivövningsgrupp med vem som helst, hipp som happ. Det är vi nu.